Sigurd Lewerentz – Ett mästerverk

0

Det finns så många frågor kring den världsberömda arkitekten Sigurd Lewerentz.
Författaren Fredric Bedoire ger i nytt praktverk en målande beskrivning av hans mästerverk: Riksförsäkringsanstalten på Norrmalm i Stockholm. I boken Sigurd Lewerentz – Ett mästerverk får vi ta del av förutsättningarna för Lewerentz byggnadsverk Riksförsäkringsanstalten; vad hade platsen att berätta, vem var beställaren och nyttjaren, hur arbetade arkitekten, hur tänkte han och hur såg hans olika förslag ut.

Signum för Sigurd Lewerentz är att han utgår från funktion och plats där huset skall tjäna. Det finns inga tomma gester eller infall. Hans uttryck ligger i materialet och samspelet mellan de olika material och konstruktioner som det är byggt av. Det handlar om taktila och rumsliga värden i en praktisk verklighet. Grunden till hans berömdhet världen över är just det tidlösa, det av klassicism eller modernism oberoende arbetssättet, och att han i så hög grad sysselsätter sig med det som kan kallas arkitekturens kärna: rum, ljus och rörelse.

När det gäller Riksförsäkringsanstalten får vi genom arkitekturhistorikern Fredric Bedoire veta att Sigurd Lewerentz arbetade noggrant och detaljerat på proportionerna av fönstren på fasaderna, på byggnadens detaljer i en uppsättning helt nya komponenter. Lewerentz abstraherade den neoklassiska typologin av en urban palazzo – allt i en geometrisk låda.

Bakom fasaden doldes ett av de mest innovativa exemplen på modern arkitektur
Wilfried Wang (arkitekt, hedersdoktor vid KTH och kunnig inom Lewerentz arkitektur)

Idag är huset färdigrenoverat och inredningen klar. Det skulle visa sig att det fanns ett enormt stort intresse från arkitekturstudenter, arkitekter och nyfikna människor från hela världen att besöka huset. Därför har Marginalen bank utbildat ett antal Grönlandet-ciceroner som varje månad erbjuder kostnadsfria guidade visningar.

– Få har kommit till Riksförsäkringsanstaltens, nu Marginalen AB:s, byggnad för att se ett kontorshus, men det är många som har kommit dit för att se ett kontorshus som konstverk.
FredricBedoire

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Utdrag ur boken

Arkitekt Wilfried Wang, professor i arkitektur vid University of Texas i Austin och tidigare chef för Deutsches Architekturmuseum i Frankfurt am Main, hedersdoktor vid KTH

”Hans ritning för Riksförsäkringsanstalten omfattade så gott som alla detaljer, till och med urtavlorna på gården, fulländade med arkitektens egen typografi: en tidlös design för en tidmätare. Det är denna tidlöshet som många arkitekter har eftersträvat under de senaste århundradena. Vi vet nu naturligtvis att varje försök i sig är meningslöst, ty all mänsklig verksamhet är och förblir ett dokument från sin egen tidsålder. Hur mycket förtrollningen hos föreställningen om det ideala än har brutits, hur undflyende ”urformens” mål än är, har Lewerentz och hans uppdragsgivare kommit mycket nära detta i gestaltningen av Riksförsäkringsanstaltens byggnad.”


Fredric Bedoire, huvudförfattaren till boken, professor em. från Kungl. Konsthögskolan

”Vi befinner oss inför ett byggnadsverk, där den arkitektonis­ka styrkan och skönheten står i centrum. Där det irrationella tar över, där kontorsmodulerna blir underordnade, där asymmetri och oregelbundenhet får spela inom en övergripande ram av symmetri och ordning. Samtidigt ger huset plats för rationellt kontorsarbe­te och möter ämbetsverkets krav på funktion och värdighet.”

Vicki Wenander, bebyggelseantikvarie

”Byggnader uppförs av och för människor. De flesta byggnader är rena bruksvaror som används så länge deras tekniska skick är tillräckligt bra och de fyller en funktion. Under den tiden är det relativt få av oss som funderar över deras gestaltning eller vad de kan berätta. Det vanligaste är att de tas i bruk, slits ut, rivs och försvinner i glömska, men några byggnader är så arkitekto­niskt genomarbetade och genialiskt komponerade att de förtjänar att kallas för mästerverk, och inom den gruppen besitter ett fåtal dessutom så höga kulturhistoriska värden att det finns myndighets­beslut på att de ska bevaras i evärdliga tider.

En av dessa byggnader är Riksförsäkringsanstaltens före det­ta kontorshus, koncipierat och förverkligat av arkitekt Sigurd Lewerentz i den planerings-och produktionsprocess som Fredric Bedoire beskriver tidigare i denna bok.”

Kerstin Wickman, professor emerita i design-och konsthantverkshistoria vid Konstfack

”Vicki Wenander fördjupade sig i Lewerentz ritningar och handling­ar i ArkDes arkiv. Hon formulerade sitt uppdrag på följande vis: ”Även om min uppgift är att värna om de byggnadsantikvariska aspekterna, måste en arbetsplats som denna möta de behov som finns idag. Den måste fungera. Att byggnaden kan fortsätta att vara en ’kontorsmaskin’ är en viktig del av dess kulturhistoriska värde.”

Hon började skrapa bort färglager för att komma fram till de ursprungliga kulörerna och fick bland annat fram en petroleum­blå nyans i taken i generaldirektörens rum och i det ursprungliga styrelserummet samt i det mellanliggande väntrummet.”

Ewa Glennow, ägare av Grönlandet Södra 13 

”En annan fråga var hur vi skulle använda planen med kontors­rum när vi ville arbeta i ett öppet landskap? Att riva var såklart inget alternativ men allt gick givetvis att lösa. Rummen har blivit mötesplatser och mötesrum, alla unika med säregen stil. Lewerentz arkitektur ställde inte bara krav på inredning och möblering, utan även på oss som brukare. I sann modernistisk anda får ingenting lämnas framme efter arbetsdagens slut utan det är clean desk som gäller, vilket går i linje med hur Lewerentz tänkte sig byggnaden. Inga gardiner, tavlor eller annat ska störa de rena ytorna och arkitek­turen. Ambitionen var att ytskikt och möbler i så stor utsträckning som möjligt skulle andas Lewerentz och hålla hög kvalitet.”

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Om Sigurd Lewerentz
Sigurd Lewerentz (1885 – 1975) var en av Sveriges mest framstående arkitekteter. Han utbildade sig till mekanisk ingenjör vid Chalmers i Göteborg (1905–1908) därefter tog han plats som arkitektlärling i Tyskland.

Lewerentz var en mästare av religiös arkitektur; de mest anmärkningsvärda arbete är kapellen St Knut och St Gertrud i Malmö kyrkogård (påbörjad 1916), bevarande av katedralen i Uppsala (1947–1955), och kyrkan St Peter på Klippan (1962-1966). Lewerentz är främst känd för sitt arbete med Skogskyrkogården som finns med på UNESCOS världsarvslista.

I samarbete med Gunnar Asplund var han också huvudarkitekt för Stockholms internationella utställning (1930) och i samarbete med Erik Lallerstedt och David Hellden skapade han ett mästerverk av funktionalistisk arkitektur, Malmö stadsteater (1935).

Han öppnade första gången sitt eget kontor i Stockholm 1911. Lewerentz skapade metallprofiler som han själv hade utvecklat som industriell designer av arkitektonisk hårdvara genom sitt eget företag som heter IDESTA – en homonym för latinska id est, “it is”.

Om författaren
Fredric Bedoire är en välkänd författare i arkitektur- och kulturhistoriska ämnen, professor em. från Kungl. Konsthögskolan och vice preses i Konstakademin. Han har gett ut ett trettiotal böcker i arkitektur- och kulturhistoriska ämnen. År 2015 belönades han Stora fackbokspriset med verket Den svenska arkitekturens historia (2015), tusen års utveckling i två delar. 2016 hedrades han med Stora Historikerpriset.

Share.

Comments are closed.